Trygghetsnarkoman?
Jag tror inte någon kan beskylla mig för att vara trygghetsnarkoman. Visst kommer vi att skaffa trappgrindar när det börjar bli krypdags för Tim. Något annat vore korkat. Men jag kommer inte att sätta fast några bokhyllor i väggarna. Jag kommer inte att sätta en massa klämskydd på skåp och lådor. För jag anser att saker som dessa kan aldrig ersätta bra föräldraskap. Snarare ger de en falsk trygghet.
Man TROR att hyllorna är säkrade, och visst det sitter nog där det sitter. Men det gör det ju knappast mer okej att klättra? Och man tror att lådor och skåp inte kan öppnas av små barn. Fel. Dels lär de sig snart att öppna skåp och lådor trots spärrarna. Och dels är det bättre att lära dem att det inte är tillåtet att springa i lådor och skåp när man inte ska ha något, och när man ska ha något så är mamma eller pappa med och hämtar det.
Funkade utmärkt på Lucas, och för så gott som alla i min släkt som haft barn. Jag vet nog bara en som haft sådana skydd med sina småbarn, och ända upp i sexårsåldern klättrades det på hyllor och slets i skåp, så jag kan tycka att det hade motsatt verkan. Eller så var det otur, vad vet jag?
Jag tror i vilket fall som helst att alla dessa säkerhetsanordningar som vi omger oss med i dagens samhälle, de invaggar oss i falsk trygghet som gör att vi kanske gör saker som vi normalt sett inte skulle gjort om vi inte haft dessa skydd.
Något KAN hända. Även om man skyddar sig. Därmed inte sagt att man inte SKA skydda sig i den mån man kan. Men man ska vara försiktig OCKSÅ och inte förlita sig totalt på att man har skydd.
Detta verkar vara något som inte så många tänkt på. Är det verkligen bara jag som är så smart? *ler*
Man TROR att hyllorna är säkrade, och visst det sitter nog där det sitter. Men det gör det ju knappast mer okej att klättra? Och man tror att lådor och skåp inte kan öppnas av små barn. Fel. Dels lär de sig snart att öppna skåp och lådor trots spärrarna. Och dels är det bättre att lära dem att det inte är tillåtet att springa i lådor och skåp när man inte ska ha något, och när man ska ha något så är mamma eller pappa med och hämtar det.
Funkade utmärkt på Lucas, och för så gott som alla i min släkt som haft barn. Jag vet nog bara en som haft sådana skydd med sina småbarn, och ända upp i sexårsåldern klättrades det på hyllor och slets i skåp, så jag kan tycka att det hade motsatt verkan. Eller så var det otur, vad vet jag?
Jag tror i vilket fall som helst att alla dessa säkerhetsanordningar som vi omger oss med i dagens samhälle, de invaggar oss i falsk trygghet som gör att vi kanske gör saker som vi normalt sett inte skulle gjort om vi inte haft dessa skydd.
- Någon som har ridhjälm och skyddsväst hoppar ett hinder som de kanske inte skulle vågat sig på utan dessa skydd. Och faller. Att hästen måste vara tränad för uppgiften var inte lika viktigt, man hade ju skydd.
- Någon som har barnen ordentligt bältade och med bästa barnstolarna på marknaden, ökar farten mer än den skulle gjort utan dessa åtgärder vidtagna.
- Någon som satt fast sina bokhyllor lämnar ettåringen ensam i ett rum för att höra vad någon säger i telefon.
- Någon med tre brandvarnare i huset lämnar ett ljus tänt när den går ut och röker, för den räknar med att inget kan hända.
Något KAN hända. Även om man skyddar sig. Därmed inte sagt att man inte SKA skydda sig i den mån man kan. Men man ska vara försiktig OCKSÅ och inte förlita sig totalt på att man har skydd.
Detta verkar vara något som inte så många tänkt på. Är det verkligen bara jag som är så smart? *ler*
Kommentarer
Trackback
