Fastkedjad i fem års tid

Ibland undrar jag vad folk har innanför pannbenet. Skaffar man saker bara för att ha dem? Förmodligen. Och det är väl okej, med en platt-tv eller en Xbox. Men inte med ett djur.
Hunden Rasken har fått stå fastkedjad med tre meter kätting i fem års tid, dygnet runt, året runt. Hur KAN man?



Rasken i Djurskyddets lokal. Bild lånad av Aftonbladet.
I vår familj har vi haft hundar sedan jag var ca 7 år gammal, och alltid schäfrar. De är något lite större och har lite andra egenskaper, men ALLA hundar behöver stimuleras och motioneras för att må bra. Det räcker inte att mata dem. Att dessutom inte ta in hunden NÅGON GÅNG tyder ju på att man inte är kapabel att ha djur, och med allra minsta lilla självinsikt så borde man förstå att det bästa är att göra sig av med hunden genom försäljning eller att om så krävs; ge bort den till någon som har bättre förutsättningar.

Djurskyddet har nu hämtat Rasken, och han mår bra. Men jag kommer inte över hur man kan behandla ett djur på det viset? Så länge, så konsekvent och så otroligt dåligt. Jag hoppas att ägaren får fängelse, så han får se en bråkdel av det han utsatt sin hund för. Tyvärr är det ju uppvärmt och regelbundna tider då man inte är inlåst och alltså "friare" än vad hans stackars hund var.
Sånt här gör mig så ARG! Även när det utspelar sig i andra länder, som här.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0