Liket lever!

När jag gick i nian så åkte vi på teater i Norrköping, varför vet jag inte, men det var väl något slags utbytesgrejs, det var väldigt populärt med såna saker på den tiden..

Jag är ju gammal som gatan så det var ju på det glada 90-talet.

I alla fall. På den där teatern var vi i minst ett par timmar, men det absolut enda jag kan minnas är den där makabra sången som avslutade pjäsen... "Jessica är död, död, död, död, Jessica är döööööööd!"
Hur länge de mässade den där låten vet jag inte riktigt, men det var en stund i alla fall.. och mycket riktigt så var det en och annan som var rolig på hemvägen sedan.

"Men eeek, det sitter en döing här!"
"Var inte du död, sa de?" och "Jag som alltid trott att du var trött och att det var därför du såg ut som en zombie på lektionerna, nu fattar jag att det måste ha varit de bra dagarna du såg ut så, om du är död menar jag.. "

Jag skrattar fortfarande.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0