Veckans Bloggtema-igen!

Eftersom jag postade lite för tidigt (är man dum i skallen efter en vaknatt så är man..) så kommer här ÄNNU ett inlägg på veckans tema från Familjelivs Bloggtema.

Tema: Snatteri/Sno från jobbet

Eftersom jag skrev om att sno från jobbet förra gången så kan jag skriva om snatteri nu då. Nemas problemas.

Lucas är bara fem år. Ändå är han snattare. I lagens mening åtminstone.

När vi bodde i Katrineholm för ett par år sedan, så var han ju inte så stor, och då åkte han vagn inne på affären då och då.
Ibland var jag lite stressad när jag handlade, men jag skötte jag det jag skulle, gick och betalade och gick hem. Och när jag skulle ta Lucas ur vagnen så hittade jag ibland saker som jag inte hade tänkt ha med mig hem.

En burk kattmat låg en gång fullt synlig mellan hans fötter (sittvagn) och en annan gång hade han tagit med sig en flaska med saft som låg i hans knä under snuttefilten.

Jag ringde affären och berättade vad som hänt, men de bara skrattade och sa att de uppskattade min ärlighet (jag höll på att skämmas ihjäl, typ) men att de lät udda vara jämnt, det var sånt som hände.

I min värld var det dock INTE ok, så nästa gång jag handlade så tog jag ett ex av varan som han snott och bad dem dra koden och behålla varan eftersom jag fostrade en liten tjuv. Det blev ett antal skratt i kassan kan jag berätta. Men ingen var arg. Det är sånt som barn gör, de ska "hjälpa till" och det blir fel. Förståelsen är hög för detta faktum på många affärer. Det är en "gullig historia".
Men om tio år är det inte så jävla gulligt.

Det jag inte kan förstå är hur man tänker i affären. Varför är det "okej" att ett litet barn tar saker utan att man betalar för dem, men en 15-åring straffas?
Då kan ju även 15-åringen få behålla det den tagit, för det är ju i praktiken samma sak! Men nej. Är man vuxen eller tonåring, då är det ett beteende som ska straffas.

I min värld är det helt rätt att man ska straffas om man tar saker utan att betala. Men det ska gälla även för barn alternativt deras föräldrar, anser jag.
Åtminstone ska man uppmana föräldern att ha lite bättre koll på sitt barn och be om att varan återlämnas eller ersätts. Något annat är ju bara puckat!

Hur länge, hur långt upp i åldrarna är det okej att snatta? Hur länge är det en "gullig historia" egentligen? När blir det fel??
Enligt MIG är det fel första gången det händer, och ska bestraffas på det sätt som passar för personens ålder. Men det betyder inte att barn är utan skuld. För enligt lag har man som förälder ansvar för sitt barns handlingar. Skulle Lucas gå ut och repa en bil med flit, så har jag som förälder ersättningsskyldighet, och det får gå på min hemförsäkring. Varför ska det vara annorlunda med det som stjäls i en affär?

Sverige är ett land som är fyllt av dubbelmoral!


Kommentarer
Postat av: sossessa

Det kan jag hålla med om. Men jag skulle säga att det är din inställning (du ringde butiken och du försökte göra rätt för er) som gör att de tyckte att allt var gulligt istället för något man behövde reagera på. Hade du istället sagt "äh, han är så liten" eller gjort det med flit hade det varit en helt annan sak...



Så länge barnet är litet och föräldern gör sitt bästa tycker jag det är finfint om butikspersonalen har humor och välvilja nog att se genom fingrarna. Tills han blir äldre då...



/sossessa

2010-01-12 @ 22:01:55
URL: http://sossessa.wordpress.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0