Bloggtema: Snatteri/Att sno saker på jobbet

På familjeliv finns faktiskt annat än idioter. Jo det är sant. Vi är ett gäng som häckar i trådarna under kategorin Bloggliv som nu startat en liten grej som vi kallar Bloggtema. Flera stycken bloggar om samma sak.

Den här gången handlar det om Snatteri alternativt att sno saker på jobbet.
Ett ämne som jag tar mig an med förtjusning, eftersom jobbstölder är högintressanta när det kommer till hästjobb.


Jag har jobbat som skötare, beridare och ridinstruktör i ett antal år på en massa olika ställen i landet och även utomlands, och jag har sett många former av stölder på mina jobb.


En hästägare hade en häst som hade svårt att hålla hullet, så hon köpte lucernpellets. Men det gick åt så fort, tyckte hon, och minskade ner på dosen i tron att hon gav för mycket. Hästen höll hullet bättre, så det var ju okej, men ändå så fortsatte fodret att försvinna oväntat snabbt.
Av en händelse så kom man på att det var en annan hästägare i stallet som "lånade" lite lucernpellets en gång om dagen till sin häst som också hade lite svårt att hålla sitt hull.

Hennes ursäkt var att det var så dyrt att köpa eget, och hon visste ju inte om det var så att hennes häst ens åt lucernpellets, då hade det ju varit onödigt att slänga pengar på det. Att hon kunnat fråga och fått ta ett par dagar utan kostnad föll henne aldrig in, då hade hon ju dessutom kunnat se att hästen gillade det UTAN att folk kallade henne för tjuv senare..




En tjej som skötte en liten ponny som hade en väldigt sliten grimma kom till mig som instruktör och frågade om det var ok att hon tog med en ny grimma nästa gång hon kom. Vi gick och tittade på grimman och jag sa att det var helt ok. Ett par dagar senare kom hon med den nya grimman, en lila med foder i nack- och nosrem, och med små svarta hästar på nosremmen. Jättefin på den vita ponnyn hon skötte.
En vecka senare när jag tog in hästarna från hagen så noterade jag att just den hästen var utan grimma. Ibland så slänger de av sig grimman i hagen, och jag hade inte tid att leta, så jag tog fram en annan ur förrådet och tänkte inte mer på det. Jag sa också till tjejen att hästen nog tappat grimman i hagen, så hon skulle veta det.
Ytterligare en vecka senare så kom en annan tjej från ett grannstall och skulle träna i ridhuset, och när hon lastade av sin ponny så hade den på sig en identisk grimma.

När jag frågade (snällt) var hon hittat sin ganska speciella grimma så blev hon alldeles röd i ansiktet och fick bråttom iväg. Jag kan ju inte bevisa något, men jag är rätt säker på att hon sett grimman och inte kunnat behärska sig från att ta den. Hon var nämligen känd för att vara väldigt bortskämd.



Detta är bara ett par exempel av många på hur det stjäls i ryttarvärlden. Som regel så är det därför lås på det mesta, vilket är både synd och bra kan jag tycka. Synd att man inte ska kunna lita på sina medmänniskor, och bra att man visar på det sättet att man inte accepterar att det stjäls saker. Men det skulle onekligen vara skönt att slippa alla lås överallt..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0